Förtillfället arbetar vi på på 16 kyrkogårdar i Stockholms området. Vill ni beställa arbete på någon kyrkogård som inte står listad nedan? Kontakta gärna oss via mail eller telefon. Du hittar information om detta under kontakt

Skogskyrkogården, Norra Begravningsplatsen, Solna kyrkogård, Strandkyrkogården,Sandsborgs kyrkogård, Huddinge kyrkogård, Råcksta begravningsplats, Hässelby begravningsplats, Bromma kyrogård, Spånga kyrkogård, Tyresö Kyrkogård, Tyresö Begravningsplats, Bollmora Kyrkogård, Sollentuna Kyrkogård, Danderyds Kyrkogård

Information om några av Stockholms kyrkogårdar

Bromma kyrkogård

Bromma kyrkogård ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning medan kyrkan tillhör församlingen.Kyrkogården har anor från medeltiden. Kyrkan är från 1160-talet och är en av Stockholms äldsta byggnader. Arealen är 5 hektar med cirka 8000 gravar. Parkering,

Bromma kyrkogård har anor från medeltiden och kyrkan anses vara Stockholms äldsta byggnad, uppförd på 1160-talet som befästningskyrka av rundkyrketyp. I anslutning till den medeltida sakristian uppfördes i början av 1700-talet ett gravkor för ätten Hjärne.

Fram till slutet av 1800-talet var det ursprungliga kyrkogårdsområdet kring kyrkan i stort sett oförändrat. Därefter har kyrkogården utvidgats ett flertal gånger. Minneslunden anlades 1974 efter arkitekt Jan Wahlmans ritningar.

Brännkyrka kyrkogård

Brännkyrka kyrkogård ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning medan Brännkyrka kyrka tillhör församlingen. Arealen är 1,5 hektar med knappt 2000 gravar. Brännkyrka kyrkogård och dess kyrka har båda ett medeltida ursprung. Det något egenartade namnet "Brännkyrka" har sockenskrivaren Daniel Tilas förklarat på följande sätt: "Kyrckan har i forne tider hetat Öhrtuva men sedermera blifvit omkallad till Brännkyrcka, och säges däraf at hon ofta brunnit, ty hon kallades Brännkyrcka innan andra och tredje branden existerade. Kansie snarare deraf, at hon efter första branden stod länge obyggd och man då ej annars nämnt henne än den brända Kyrckan..."Sedan kyrkan uppfördes har det närmaste markområdet använts som begravningsplats.

Årstafrun (Märta Helena Reenstierna 1759-1841) ägnade kyrkan och kyrkogården stort intresse. Hon planterade den trädkrans som finns än idag. Minneslunden, efter arkitekt Göran Bergquists ritningar, anlades 1983 strax norr om kyrkan men utanför kyrkogårdsområdet. Kyrkogården har behållit sin karaktär som en småskalig, inbjudande och traditionsrik anläggning belägen nära en storstad.

Hässelby begravningsplats

Hässelby begravningsplats invigdes 1928. Arealen är 1,5 hektar med cirka 1500 gravar. Begravningsplatsen ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning.

Hässelby begravningsplats med kapell formades av arkitekt Knut Nordenskjöld och togs i bruk 1928. Många av gravarna vittnar om Hässelbys betydelse inom svensk handelsträdgårdsnäring med sina minnesvårdar (gravstenar) över kända trädgårdsmästare från "trädgårdsstaden". Minneslunden, av arkitekt Uno Söderberg, stod färdig 1982. Vid minneslundens smycknings- och meditationsplats finns skulpturen "Hymn" av konstnären Bertil Berggren.

Råcksta begravningsplats

Råcksta begravningsplats anlades i början av 1960-talet. Arealen är 17 hektar och omfattar ca 30 000 urngravar.2005 tillkom inom gravkvarter 8 ett område för totalt cirka 700 kistgravar. Cirka 300 av dessa är muslimska gravar - särskilda gravplatser. Inom detta område finns även barngravar.

Råcksta begravningsplats med kapell och krematorium anlades i början av 1960-talet som en följd av att Stockholms västra förorter växte och antalet kremeringar ökade. Kyrkogårdsnämnden utlyste en arkitekttävling för att få medverkan från framstående skaparkrafter.Bakom det vinnande förslaget, skapat av trädgårdsarkitekt Gunnar Martinsson och arkitekt Klas Fåhraeus, stod mottot "Var dag". Anläggningen har eftersträvat att bevara och knyta an till det ursprungliga landskapet med dess spel mellan mörka skogklädda bergspartier och öppna ljusa ängsområden.

Ansträngningarna att anpassa det nytillkomna med det befintliga har gjort begravningsplatsen mjukt naturfylld och inbjudande.I Rosens kapell finns professor Arne Jones väggrelief "Ros utsprungen" i mässingssmide mot kalkstensmosaik. Kapellkomplexet innehåller två begravningskapell med krematorium i souterrängläge.

Begravningsplatsen är ursprungligen endast avsedd för urngravar (totalt omkring 30 000). 2005 tillkom ett område för kistgravar. Sedan början av 1970-talet finns också en minneslund.

Norra begravningsplatsen

Norra begravningsplatsen som ligger i Solna kommun invigdes 9 juni 1827 av biskop Johan Olof Wallin. Den är cirka 60 hektar och rymmer cirka 30 000 gravplatser.

Inom Norra begravningsplatsen finns ett stort antal vackra och storslagna gravanordningar (stenar, mausoléer) varav många finns på den så kallade
Lindhagens kulle.Minneslundar skapades som ett anonymt gravskick. Med tiden har minneslundarna fått en mer central plats som smycknings- och meditationsplats vilket ger karaktär åt begravningsplatser och kyrkogårdar.

Wetterstedtska gravkoret (1835) uppfördes efter ritningar av Stockholms hov- och stadsarkitekt Axel Nyström till minnet av greve Gustaf af Wetterstedts avlidna maka Charlotta Aurora. Detta gravkor används för gravsättning av avlidna släktingar av ätten Wetterstedt.Stora gravkoret (1856-1861) skapades av Carl Gustaf Blom-Carlsson. Kapellet används ofta för begravningsceremonier utan kremering. Det byggdes ytterligare ett kapell, Lilla gravkoret (1885), men det revs i slutet av 1930-talet.

Romersk Katolska församlingens begravningsplats

1783 bildades katolska församlingen i Stockholm. Fram till 1849 fanns ingen speciell kyrkogård för katoliker i Sverige utan de begravdes helt enkelt på stadens övriga kyrkogårdar. Det finns en speciell historia kring hur katolska kyrkogården kom till. I början av 1840-talet förliste en svensk båt vid Portugals kust. Olyckan krävde 200 svenskars liv. Den svenska regeringen ansökte till den portugisiska regeringen om ett eget kyrkogårdsområde för de omkomna, vilken även i framtiden skulle fungera som svensk begravningsplats. Förhandlingar fördes och den portugisiska regeringen la fram förslaget att den svenska regeringen då skulle se till att det anlades en kyrkogård för katoliker i Sverige. Av den anledningen finns en svensk kyrkogård i Portugal och en katolsk kyrkogård i Stockholm.

24 juli 1849 ägde den första begravningen rum på Norra begravningsplatsen. Det var församlingens dirigent av kyrkokören som begravdes. Efter en tid gjordes den Romersk Katolska kyrkogården om och samtidigt byggdes den ut, vilket gjorde den mer attraktiv än den varit från början. Centralt står är ett krucifix (kors) som har blivit en samlingspunkt där man tänder ljus och sätter blommor med tanke på de som är begravda i andra länder. Tack vare gåvor kunde man 24 maj 1900 börja bygga ett kapell. Det byggdes i kalksten från Gotland efter ritningar från professor Clasons arkitektkontor.

Kyrkogården är 1,3 hektar till ytan och den ägs av de katolska församlingarna i Stockholm.Under Allhelgonahelgen råder stor aktivitet på den katolska kyrkogården. Så gott som alla gravar är smyckade med ljus. Seden, att tända ljus för de avlidna, ansågs förr som typisk "katolsk" men med åren har det blivit en allmän sedvänja på landets kyrkogårdar. Typiskt för den katolska kyrkogården är den andakt med efterföljande procession bland gravarna som äger rum varje år.

Judiska församlingens begravningsplats

De första judarna som kom till Sverige fick välja mellan att bli utvisade eller bli kristna. I tider när myndigheterna hade mycket att göra, som under Karl XII:s mest hektiska år, lyckades några komma in i landet och undvika dopet. Först 1775 blev det officiellt fastslaget att judar i Sverige kunde få behålla och utöva sin tro. Den som lyckades driva fram det beslutet var Aaron Isaac som blev den första mosaiske trosbekännaren och den förste jude som fick bosättningsrätt i Sverige. Han kom till Stockholm 1774 och arbetade där som sigillgravör.

1776 ansökte Aaron Isaac om att få anlägga en begravningsplats för judar och så småningom avsattes ett område om cirka 0,13 hektar på Alströmergatan i Stockholm. Begravningsplatsen, Mosaiska begravningsplatsen Aronsberg, användes under åren 1782-1888 och har 300 gravplatser.På grund av motsättningar inom Mosaiska församlingen beslöt en grupp att skaffa en egen begravningsplats. De köpte ett stycke mark om cirka 0,11 hektar belägen vid Kronobergsparken. Mosaiska begravningsplatsen vid Kronobergsparken användes under åren 1787-1857 och har 209 gravplatser.

1980 ändrades namnet från mosaiska till judiska församlingen.När båda dessa ovanstående begravningsplatser blivit fullbelagda köptes ett nytt område vid Uppsalavägen in. Den cirka 3 hektar stora begravningsplatsen invigdes 24 juli 1857. På begravningsplatsen finns cirka 4500 gravplatser och den är i det närmaste fullbelagd. Kapellet invigdes 1857 och byggdes efter ritningar av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. 1953 restes ett monument, av skulptrisen Margot Hedeman, över de avlidna i koncentrationslägren under andra världskriget.

Det finns även en judisk begravningsplats intill Skogskyrkogården.

Historik

1815 uppläts ett område, som tillhörde Karlbergs kungsgård, till allmän begravningsplats för Stockholms invånare. Den stod klar 1827 och invigdes av biskop Johan Olof Wallin, som också är begravd här. Begravningsplatsen utvidgades och anpassades flera gånger efter stadens växande behov, särskilt under 1860-1870-talen. Äldsta (sydöstra) delen planerades av arkitekten Carl Gustaf Blom-Carlsson efter fransk-klassiskt mönster (en halvcirkelformad plats med alléer).

Arkitekter som Gustaf Lindgren, Gunnar Asplund, Sigurd Lewerentz och Lars Israel Wahlman utvecklade tillsammans Norra begravningsplatsen till en av landets mest imponerande och innehållsrika anläggningar. Det finns många skulpturer, reliefer och andra konstnärliga utsmyckningar som är skapade av några av vårt lands mest framstående skulptörer, till exempel Carl Eldh och Carl Milles. Arkitekt Jan Wahlman har formgett minneslunden som invigdes 1978. På minneslundens smycknings- och meditationsplats finns en skulpturgrupp av Anita Bruzewitz-Hansson som heter Musik i grenverk.

Kända personer som finns begravda här

Många framträdande personer har fått sitt sista vilorum här: Alfred Nobel (uppfinnare och industriman), Samuel A Andrée (Andrée-expeditionens initiativtagare och ledare), Gösta Ekman (skådespelare), August Strindberg (författare) och Ingrid Bergman (skådespelerska).Strax intill Norra begravningsplatsen anlades 1887 Nordens första krematorium, det så kallade provisoriska krematoriet. 1909 revs det i samband med att ett nytt krematorium togs i bruk. Den nya krematoriebyggnaden innehöll (förutom krematoriet) även ceremonilokaler och kompletterades (1925-1926) med ett kolumbarium som är öppet varje dag kl 11.00-15.00. Själva krematoriumet togs ur bruk 1989, efter 80 års verksamhet.

Sandsborgskyrkogården

Sandsborgskyrkogården invigdes i maj 1895. Arealen är cirka 13 hektar med drygt 8000 gravar.

Sandsborgskyrkogården tillkom efter att Katarina och Maria församlingar i slutet av 1800-talet skrivit en begäran till överståthållarämbetet om att staden behövde fler begravningsplatser. Överståthållarämbetet fungerade fram till 1960-talet som en lokal "länsstyrelse" för huvudstaden. Stadens byggnadskontor ansvarade för begravningsplatsens utformning. Som helhet ger anläggningen intryck av stabilitet, rofylldhet och värdighet och det lilla formatet gör dessutom Sandsborgskyrkogården familjär och intim. Kapellet byggdes 1895 i nygotisk stil efter arkitekt Valfrid Karlssons ritningar. När kapellet stod klart var det också förberett för en krematorieavdelning, men den färdigställdes först 1931. 1940 hade Skogskrematoriet byggts klart, som en följd av att antalet kremeringar stadigt ökat, och i samband med det lades verksamheten i Sandsborgskapellets krematorieavdelning ner.

Skogskyrkogården Stockholm

Skogskyrkogården invigdes 19 september 1920 av kyrkoherde Axel Landquist. Den omfattar cirka 102 hektar och rymmer cirka 100 000 gravplatser. Den har en krematorieanläggning, fem begravningskapell och en ceremoniplats utomhus.

Vid 1800-talets slut hade Stockholm två begravningsplatser utanför själva stadskärnan. Den ena var Norra begravningsplatsen och den andra var Sandsborgskyrkogården, då kallad Södra begravningsplatsen. Dessutom fanns en mindre begravningsplats vid Skanstull, som togs ur bruk 1901. Stockholm växte och i början av 1900-talet insåg de ansvariga att stadens gravplatser inte skulle räcka så länge till. Fram till 1910 försökte kyrkogårdsnämnden lösa problemet genom bland annat utvidgning av befintliga begravningsplatser. Man kom fram till att Norra begravningsplatsen inte skulle gå att utvidga. Däremot skulle Södra begravningsplatsen gå bra att utöka söderut med ett större område. Denna utökning skulle för en längre tid framåt fylla stadens behov av begravningsplatser.

Stadsfullmäktige beslutade 1912 att till Södra begravningsplatsen (Sandsborgskyrkogården) lägga till markområden tillhöriga tolv mindre fastigheter, ett område som tillhörde landegendomsnämnden samt kyrkogårdsförvaltningens egna marker. De senare hade innan dess inte använts för begravningsmark. Även stadens fastighetsförvaltning överförde ett område, av vilket en del blev nuvarande Sockenvägen. Totalt blev Sandsborgskyrkogården 12 hektar och Skogskyrkogården 96 hektar. Senare utökades Skogskyrkogården ytterligare för att  i dag omfatta totalt 102 hektar. I dagsläget finns det ingen möjlighet att utvidga Skogskyrkogården ytterligare.

Skogskyrkogården invigdes i september 1920.1920-1923 byggdes den första delen av muren längs med Sockenvägen. 1923-1932 byggdes den övriga delen. Muren är av sten, ca 3,6 km lång och uppförd av de arbetslösa i Stockholm.

Spånga kyrkogård

De ursprungliga delarna av nuvarande Spånga kyrka byggdes någon gång mellan 1175 och 1200. Kyrkan kom då att bestå av tre delar: kor, långhus och torn.Arealen är cirka 4,5 hektar med cirka 3500 gravar.

Kyrkogården ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning men kyrkan tillhör församlingen. Parkering och handikapparkering finns.Både Spånga kyrkogård och kyrkan är från slutet av 1100-talet. Kyrkogård och kyrka har förändrats, utvidgats och anpassats vid ett flertal tillfällen under århundradena. I slutet av 1600-talet fick kyrkan en ny tillbyggnad, det Bondeska gravkoret, tillägnat riksskattmästaren Gustaf Bonde.

Kyrkogårdens äldsta delar ligger söder och väster om kyrkan medan områdena åt norr och öster togs i bruk på 1920-talet efter arkitekt Knut Nordenskjölds plan. Längst österut ligger minneslunden, formgiven av arkitekt Uno Söderberg, med ett ekkors ritat av professor Erik Lundberg.

Strandkyrkogården

Arealen är 25 hektar med möjlighet till cirka 20 000 gravar. Arkitekt är Göran Bergquist. Anläggningen har inget eget kapell. Strandkyrkogården administreras och sköts via Skogskyrkogården. Minneslunden har utsikt över Drevviken och är högt och vackert belägen. Från minneslundens rofyllda meditationsplats har besökaren en vacker utsikt över Drevviken.

Begravningsplatsens inrymmer, förutom gravkvartersmark och minneslund, allmänna ytor, yttre och inre vägar, parkeringsplatser samt ett inhägnat område med ekonomibyggnad.På Strandkyrkogården finns fortfarande plats för kistgravar, vilket annars är en bristvara på de flesta begravningsplatser.

Den södra delen är skogsklädd med högresta tallar. Det blir som en pelarsal över gravarna, som i avsaknad av planteringsytor ligger inbäddade i orörd skogsmark. Den norra delen har öppna gräsytor och traditionella gravplanteringar. Arkitekt Göran Bergquist har utformat begravningsplatsen och dess minneslund, i såväl detaljer som helhet.Eftersom begravningsplatsen inte har ett eget kapell är det lämpligt att använda något av Skogskyrkogårdens kapell för begravningsceremonier. Därefter kan gravsättning ske på Strandkyrkogården.

Strandkyrkogården invigdes 1996 av borgarrådet Bertil Karlberg och är Stockholms stads senast tillkomna begravningsplats, den var då den tionde i ordningen.Denna nyanlagda begravningsplats är belägen på egendomen Skrubba cirka sju km sydost om Skogskyrkogården och cirka 10 km söder om Stockholms city. Den har ett högt och naturskönt läge strax intill sjön Drevviken, med utsträckning åt öster mot Vendelsövägen. Som avskärmning mot trafikleden är bullerskyddsvallar anlagda.

Västberga begravningsplats

Arealen är 4,5 hektar med nästan 5000 gravar.

I slutet av 1800-talet utökades Brännkyrka sockens gravmark välbehövligt med Västberga begravningsplats, som då låg vid stora landsvägen. Ett kapell uppfördes och senare även en klockstapel. Begravningsplatsens något långsträckta form och många björkar gör den till ett tilltalande blickfång. Den har också behållit sin lokala anknytning till stadsdelen och därför särskilt månats om.

Tyresö kyrkogård

Tyresö kyrkogård som är belägen innanför bogårdsmuren vid Tyresö kyrka är fullbelagd. Gravsättning sker i dag endast i gamla familjegravar.

Tyresö begravningsplats

Tyresö begravningsplats är belägen i nära anslutning till Tyresö kyrka. Den invigdes 1995. Området har fått behålla mycket av sin naturmarkskaraktär. För närvarande finns minneslund och urngravar.

Tyresö kyrka i Tyresö församling, tegelkyrka byggd 1638 - 1640 av Gabriel Oxenstierna. Kyrkan skulle vara gravkyrka för släkten Oxenstierna och samtidigt slottskyrka till det närbelägna Tyresö slott. Arkitekt för kyrkan var murmästare Hans Ferster. Kyrkan är en blandning av sengotik och renässans med tornet i väster. Kyrkan invigdes 9 mars 1641 och den första gudstjänsten som förättades i kyrkan var byggherren Gabriel Oxenstiernas egen begravning. Kyrkan är omgiven av en mur från 1646, på murens utsida finnes det fästanordningar med gårdsnamn, för att binda hästar när man var i kyrkan.

1740 brann tornet och kyrkotaket och beroende på bristande ekonomiska förutsättningar byggdes inte en spira på tornet utan tornet har än i dag ett pyramidformat lågt tak.

Tyresö kyrka är en av Sveriges populäraste vigselkyrkor mycket tack vare dess idylliska läge på en kulle omgiven av ängsmark och Tyresö slott och ingen modern bebyggelse i närområdet.

Bollmora kyrkogård

På Bollmora kyrkogård finns kistgravar, urngravar och minneslund. Kyrkogården är centralt belägen vid infarten till Tyresö centrum, Töresjövägen 2. I anslutning till kyrkogården finns Bollmora kapell.

Storkällans kyrkogård

Storkällans kyrkogård tillhör Nacka församling men ligger på promenadavstånd från Tyresö centrum.
Tyresö församling har avtal med Nacka församling om att få anvisa anhöriga till avlidna muslimer, som bott i Tyresö kommun, till den muslimska delen av begravningsplatsen.

Tyresö församling har inget eget krematorium utan anlitar framför allt Storkällans och Skogskyrkogårdens krematorier. Askan kan sedan grävas ner antingen i en urngrav eller i en minneslund. Minneslundar finns på Tyresö begravningsplats och Bollmora kyrkogård. I minneslundarna grävs askan ner av kyrkogårdspersonalen och inga anhöriga tillåts delta. När askan är i jorden får de anhöriga ett intyg på att gravsättningen ägt rum. Denna sker inte på vintern, då det är tjäle i marken. Att sprida askan utanför en minneslund kräver Länsstyrelsens tillstånd.

Huddinge kyrkogård

Huddinge kyrka och dess kyrkogård är belägna i centrala Huddinge. Kyrkogården har anor från 1100-talet och fick sitt nuvarande utseende 1859–60. Då revs kyrkogårdsmuren och kyrkogården utvidgades åt söder och nordost. 1963 anlades minneslund och urngravsområde.

De äldsta gravstenarna på kyrkogården är från 1800-talet. Dessa bevaras nu av kulturhistoriska skäl.
Kistbegravningar förekommer här endast i befintliga familjegravar. I övrigt gravsätts endast urnor. Det finns en urnlund där gravarna är placerade i grupper. Vid entrén till kyrkogården finns en urnnisch med arton gravar.

Minneslunden ligger bredvid kyrkan och har endast nedgrävning av aska. En ny smyckningsplats anlades 2001 intill minneslunden.

Huddinge Kyrka

Huddinge kyrka har en lång historia med ursprung på 1200-talet. Den har byggts om och restaurerats många gånger under århundradena. Bland annat rasade kyrktornet på 1600-talet och kyrkan tilläts förfalla fram till 1700-talet då ett gravkor uppfördes där tornet stått. På 1800-talet revs gravkoret och gav plats åt det nuvarande kyrktornet.

Kyrkan har en vacker, ljus interiör och bland sevärdheterna finns ett träsnidat altarskåp från 1480 och en predikstol med skulpturer från 1685. I Klockargården, intill kyrkan, finns församlingssalar för bland annat begravningskaffe.

Tomtberga kyrkogård

När jordbruksbygden övergick till villabebyggelse ökade folkmängden kraftigt och i början av 1900-talet blev Huddinge kyrkogård för trång. Församlingen ägde redan mark där man nu kunde anlägga en ny kyrkogård. Tomtberga kyrkogård och kapell invigdes 1923.

Redan på 40–50-talet konstaterades att Tomtberga kyrkogård inte heller skulle räcka till och man anlade S:t Botvids begravningsplats. Numera är Tomtberga kyrkogård fullbelagd och kistgravsättningar sker enbart i familjegravar. Urngravsättningar sker i familjegravar eller i återupplåtna gravar.Den 23 maj invigs Tomtberga kyrkogårds egen klockstapel.

Tomtberga kapell

Kapellet ligger på en liten kulle och omges av många höga träd som sommartid ger en behaglig halvskugga. Det är en vitputsad byggnad med spåntäckt sadeltak. Inredningen är mycket enkel. Kapellet kan användas till kristna och borgerliga begravningar.

Under våren 2008 har Tomtberga fått en ny klockstapel. Kyrkklockan är gjuten av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna och har en inskription som lyder: "Ring tills från fjärran stränder ett välkommen mött ditt farväl". Klockstapeln är uppförd av BTH bygg i Stockholm. Kyrkklockan kommer att ringa vid dop, vigslar och begravningar i Tomtberga kapell och vid gravsättningar på Tomtberga kyrkogård.

S:t Botvids begravningsplats

S:t Botvids begravningsplats ligger naturskönt i skogen ovanför Albysjön. Den invigdes 1956. Kapell- och ekonomibyggnader invigdes 1961, serveringsbyggnaden och en minneslund 1973. Minneslunden är belägen i skogen vid en liten tjärn.
Begravningsplatsen blev nästan dubbelt så stor 2002, då den nya delen färdigställdes i ett natur- och skogsområde. Det öppen plats med gräsmattor och planteringar. Från en damm rinner en bäck genom området. Här finns bland annat en ny minneslund och icke-kristna gravkvarter. Begravningsplatsen är Huddinges största med cirka 10 000 gravplatser.

Det finns kist- och urngravkvarter på både gamla och nya delen av begravningsplatsen.
I minneslundarna kan askorna spridas eller grävas ner.

Muslimska delen
Kommunerna söder om Stockholm saknade  begravningsplats för muslimer. Därför anlades en sådan på S:t Botvids begravningsplats.
Dessa kvarter togs i bruk hösten 2002. De omfattar cirka 980 gravplatser och ligger avskilt på den nya delen av begravningsplatsen mellan två skogspartier.

S:t Botvids Bahá’í-kvarter
Sommaren 2003 invigdes ett kvarter för avlidna bahá’íer.

S:t Botvids kapell

S:t Botvids kapell ligger på begravningsplatsen med samma namn i det natursköna området vid Albysjön. Det är en låg vit byggnad klädd med slammat tegel. Framför byggnaden står tre klocktorn klädda med vit ekebergsmarmor.

I huset finns ett större och ett mindre kapell, entréhall liksom kontor. I nedre planet finns bisättningsrum och krematorium. Entréhallen binder samman de två kapellen och har glasade långsidor vilket ger en vidsträckt utsikt över naturområdet och sjön.Det stora kapellet har en fem meter hög gobeläng som hänger över altaret. Takfönstren ger ett vackert ljusspel över de smidda fåglar som dekorerar väggen i det lilla kapellet.

När en avliden är gravsatt i minneslund kan dennes namn skrivas in i en vacker minnesbok som förvaras i en monter i entréhallen. Där finns också en ljusbärare i form av ett träd.Kapellen kan användas för både kristna och borgerliga begravningar. De kristna symbolerna kan tas bort.
Begravningskaffe kan ordnas i serveringsbyggnaden.

S:t Botvids krematorium

S:t Botvids krematorium ligger på S:t Botvids begravningsplats. Det är en låg vit byggnad med tre klocktorn framför. Övervåningen inrymmer två kapell och kontor. I källarplanet finns bisättningsrum och krematorium.

Trångsunds begravningsplats

Trångsunds begravningsplats invigdes 1990. Den ligger i skogspartiet bakom Tacksägelsekyrkan. Denna begravningsplats är endast för urngravar. Här är förberett  för tio urngravkvarter, varav några har tagits i bruk.

En minneslund finns för nedgrävning av aska. En askgravlund invigdes i maj 2008 på Trångsunds begravningsplats. I askgravlunden har man ingen sten eller planteringsruta utan en gemensam plats för namn och utsmyckning. De anhöriga kan välja att vara med när askan grävs ned. Det är ett gravskick som liknar minneslundens men är mindre anonymt.

Tacksägelsekyrkan

På en kulle nära Trångsunds centrum ligger Tacksägelsekyrkan. Intill kyrkan ligger begravningsplatsen. Kyrkan invigdes på Tacksägelsedagen 1957. Då var östra Huddinge, där Tacksägelsekyrkan ligger, en del av Huddinge församling.
Församlingen delades 1974 och Trångsunds församling bildades. Kyrkan har ljus puts och ett brant skifferklätt sadeltak.
Ena långsidan består av fönster, varav tre har glasmålningar.
Begravningskaffe kan serveras i församlingssalen.